Print Friendly, PDF & Email

Frågor relaterade till Extended DISC-teorin

”Vad är teorin bakom antagandet att minst-svaren producerar det omedvetna jaget och att mest-svaren producerar det medvetna jaget?”

Tolkningen av profilerna bygger på de ursprungliga DISC-teorierna och Extended DISC-teorin. För att fullt ut förstå de olika frågornas roll i att forma profilerna krävs att man förstår reglerna för hur man beräknar profilerna.

Även om det är viktigt att minimera svarstiden är de givna svaren fortfarande huvudsakligen baserade på medvetet tänkande och analys. Det är lättare för en person att justera mest-svaren i önskad riktning än vad det är att anpassa minst-svaren. Med detta antagande är Profil I, som till största delen är baserad på mest-svaren, inte ett giltigt mått på personens omedvetna jag utan ett mått på det medvetna jaget – eller närmare bestämt, personens medvetna anpassning av det omedvetna jaget.

Men eftersom tolkningen av Profil II inte är baserad på de givna svaren utan på de svar som inte ges och eftersom profilens beräkningslogik är omvänd, samt eftersom minst-svaren är svårare att medvetet rationalisera, har man i empiriska studier funnit att tolkningen av Profil II ligger närmast det omedvetna jaget

(Vissa kallar det naturligt eller pressat beteende).

”Varför mäter Extended DISC Personanalys mer omedvetet beteende än andra DISC-baserade verktyg?”

Omedvetet beteende beskriver den mest naturliga stilen för personens beteende. Den kräver minst energi, är minst stressig och gör att personen kan bete sig mest effektivt under en längre tid.

Att mäta omedvetet beteende är svårare än att mäta medvetet beteende. Det kan också krävas mer tid för en person att bearbeta resultaten.  Teknikerna som används för att uppnå detta hänför sig till antalet svarsalternativ i varje fråga, valet av ord och deras inbördes förhållande i varje alternativ samt beräkningslogiken bakom frågeformuläret.

”Hur kan man vara säker på att de beteenden som analyseras från frågeformulären fastställs korrekt? Eftersom forskningsresultaten är från europeiska och amerikanska personer, hur kan de representera asiater?”

Processen för att använda Extended DISC Personanalys är uppdelad i flera steg. Steg 1 är den teoretiska ramen bakom systemet. Här krävs djup förståelse för teorin och logiken bakom hur systemet fungerar. Att känna till teorin är även viktigt för att slutanvändaren ska kunna förstå vad verktyget kan och inte kan göra. Att förstå den tekniska logiken bakom verktyget är inte nödvändigt. Steg 2 är processen att samla in uppgifterna och skapa profilerna samt rapporten. Denna process är ren statistisk och matematisk och helt fri från kulturell påverkan. Steg 3 är tillämpningen av informationen i en viss miljö. Här krävs att man förstår verktygsteorin och framför allt att man förstår det sammanhang där informationen ska tillämpas. Denna del är helt och hållet kulturbunden och kräver förståelse för kulturen.

Enkelt sammanfattat så behöver man förstå vad verktyget bygger på men inte hur det genererar resultaten. Återigen, man måste förstå miljön där resultaten ska tillämpas. Om någon får en D-profil betyder det att personen föredrar ett D-svar/-beteende. Men vad betyder det i Thailand? Detta är något verktyget inte vet. Det vet bara att jämfört med andra thailändska personer är den här personen mera D. Det är sedan upp till de som förstår kulturen att veta exakt vad D innebär i Thailand.

Nyckeln är att i frågeformuläret kan vi hitta de stimuli (ord) som får en viss typ av person att reagera på ett visst sätt. Syftet med frågeformuläret är att ta reda på hur denna person är jämfört med andra personer inom samma kultur. Översättningen av frågeformuläret är därför huvudfrågan här. Det går inte alltid att göra en direkt översättning från ett annat språk. Valideringsstudien är en process där vi kontrollerar om verktyget inom denna kultur kan identifiera de olika beteendemässiga egenskaperna.

”Bör Extended DISC Personanalys inte användas vid rekrytering eftersom den inte mäter en persons hela personlighet?”

Först och främst så håller jag med om ditt påstående att Extended DISC Personanalys inte mäter en persons hela personlighet. Det är inte det som är avsikten. När vi mäter hela personligheten behöver vi inkludera flera verktyg (en del går att hitta inom FinxS-systemet) tillsammans med åtminstone intervjuer och bakgrundsinformation.

Extended DISC Personanalys mäter en viktig aspekt av vår personlighet, nämligen vårt naturliga sätt att reagera på yttre stimuli, det vill säga hur vi visar våra känslor för omvärlden. I vardagsspråk beskrivs detta vanligtvis som vår naturliga beteendestil. Anledningen till att Extended DISC Personanalys är användbar vid rekrytering är mångsidig. Den hjälper intervjuaren att gå in på en djupare nivå mycket snabbare. Den fungerar som en genväg till att förstå personen. I själva rekryteringsbeslutet hjälper den oss att identifiera vilka potentiella områden som personen kommer att känna sig mer eller mindre bekväm med. Och efter rekryteringen ger den oss informationsunderlag för hur vi bäst hanterar personen för att han eller hon ska hålla högsta möjliga nivå avseende motivation och prestanda.

Extended DISC Personanalys bör aldrig vara det enda kriteriet vid beslutsfattandet när man rekryterar någon. Men enligt vår mening skulle rekryteringsprocessen vara betydligt mindre effektiv utan den. Vid utformningen av bedömningsverktyg är nyckeln inte insamlingen av information – det finns statistiskt beprövade metoder för det. Nyckeln är hur man identifierar om resultatet är giltigt eller inte. Extended DISC-systemet har, så vitt vi vet, det mest strikta kontrollsystemet för att identifiera ogiltiga resultat. Vi är också det enda företaget i branschen som faktiskt gör årliga giltighetskontroller för alla språk i de regioner där vi är verksamma.

Det finns emellertid alltid något område där resultaten är tvivelaktiga och det är upp till konsulten att vid intervjun vara försiktig när man tillämpar resultaten. Det finns anvisningar för konsulter om hur man identifierar resultat som är mindre giltiga än vad som bör förväntas.

”Vilken teori är Extended DISC-systemet baserat på?”

Extended DISC-systemet är inte baserat på en ensam teori, men den ursprungliga jungianska teorin om mänskligt beteende utgör grunden till DISC-teorin och alla instrumenten som bygger på den.  Dessutom användes flera andra modeller och teorier när systemet utvecklades, såsom Katzenbach & Smith-konceptet om högpresterande team, ”the wave-curve model” (Sappinen) om kulturell anpassning och Hofstede-modellen om kulturella dimensioner.

Frågor relaterade till frågeformuläret för Extended DISC Personanalys

”Vilken läsnivå är vårt frågeformulär avsett för?”

Detta är troligen mycket beroende på kultur och samhälle. Förutsatt att personen har fått en normal skolgång bör han eller hon kunna hantera frågeformuläret i 14–15-årsåldern (det har framgångsrikt genomförts vid 9 års ålder).

Den viktigare aspekten är dock formandet av ens personlighet och självidentitet, vilket definitivt driver upp åldern till omkring 18 år. Vi rekommenderar därför inte frågeformuläret för personer under 18 år.

”De som fyller i frågeformuläret tycker ibland att ordparen är motsägelsefulla. Ett av orden kan beskriva dem bäst, men sedan beskriver det andra ordet dem minst. Därför blir de osäkra på vad de ska välja. Hur kan vi bäst instruera respondenterna i hur de ska svara på frågeformuläret?”

Syftet med frågeformuläret är inte att göra det enkelt för personer att svara. Det enda rådet vi kan ge är att det är meningen att det ska vara svårt och att man helt enkelt får välja den rad som beskriver en bäst och den rad som beskriver en sämst. Allt annat skulle göra oss till delaktiga i svarsprocessen och så ska det inte vara. Nyckeln är att jämföra raderna, inte orden. Om frågorna var enkla (som frågorna i de flesta DISC-baserade verktyg) skulle det vara enkelt att anpassa svaren i önskad riktning och man skulle då inte längre kunna mäta det undermedvetna beteendet.

”Varför måste vi tänka att vi är på jobbet när vi svarar på frågorna? Faktum är att vi inte visar vårt sanna jag på jobbet eftersom vi måste anpassa oss till vår arbetsmiljö. Borde vi inte tänka att vi är utanför jobbet för att kunna få en korrekt analys?”

Vi uppmanas att tänka att vi är på jobbet eftersom det är viktigt att vi koncentrerar oss på något när vi svarar. Det sämsta alternativet är att vi börjar tänka att vi är på jobbet i fråga 1, att vi är hemma i fråga 2, med vänner i fråga 3, osv. Den andra aspekten är att vi inte fullt ut kontrollerar vårt beteende i arbetsmiljön (som vi gör i vår hemmiljö). Denna kontrast tvingar oss att tänka och analysera oss själva mer och gör det därför lättare för oss att upprätta ett svarsmönster.

”Vad gäller frågeformuläret – hur kan endast 24 frågor generera så mycket innehåll till personanalysrapporten?”

De 24 frågorna skapar inte innehållet i rapporten – de skapar bara profilerna. Innehållet i rapporten är sedan baserat på profilerna. Eftersom vi har lärt oss att människors beteende är förutsägbart kan vi, när vi har identifierat typen, förutsäga personens beteende i olika situationer.

”Hur kan du vara så säker på att dessa 24 frågor kommer att generera den korrekta informationen som behövs för analysen?”

De 24 frågorna (faktiskt 48 frågor) skapar inte alltid korrekta resultat (profiler). Nyckeln är att ha ett system som identifierar när resultaten är korrekta och när de inte är det. Metoden är helt och hållet statistisk. I själva verket har vi en fråga (inklusive två delfrågor) som sedan upprepas 24 gånger. Nyckeln är att identifiera om personen har lyckats skapa ett visst svarsmönster, som är detsamma i båda delfrågorna och som han eller hon har kunnat följa genom hela frågeformuläret. Resultatet kan man se i formerna, storleken och positionen av de två profilerna.

”Hur korrekta är personanalysresultaten om en person fyller i frågeformuläret på nytt efter några månader?”

Om personens livsmiljö har varit ungefär densamma utan några större kriser är prognosen att resultaten inte kommer att förändras särskilt mycket.

Har miljön däremot förändrats eller personen har varit under hög stress finns det en stor chans att profilen har förändrats.

Vi måste komma ihåg att tanken inte är att profilen måste vara densamma över tid. Människor måste kunna anpassa sig till miljön och med tiden återspeglas denna anpassning med stor sannolikhet i profilen som en skiftning i någon riktning.

En annan del är att kunna göra skillnad på en förändrad profil och en tillfällig anpassning.  En tumregel kan vara att om profilens grundform förändras från en av de 6 huvudsakliga profiltyperna till en annan, har profilen ändrats.

”Varför får två personer samma (eller nästan samma) rapport trots att de har svarat olika i frågeformuläret?”

I frågeformuläret finns det 12 möjliga kombinationer för varje fråga. Eftersom det finns 24 frågor (som var och en har 12 möjliga kombinationer) finns det totalt 79 496 847 203 390 800 000 000 000 möjliga sätt att svara på frågeformuläret! Att hantera så många olika kombinationer skulle vara både helt omöjligt och meningslöst. Därför har antalet kombinationer reducerats till kombinationer där inre likhet är större än yttre (de liknar sig själva mer än kombinationer utanför gruppen). Mer om det lite senare.

Observera! Det finns ingen tolkningsinformation i de enskilda svaren. Svaret kan endast användas för nästa steg i processen. Svaren från två eller flera individer kan inte jämföras med varandra.

Beräkning av profilerna och diamanten

Processen för att beräkna profilerna är en kombination av rent matematiska ekvationer som minskar antalet kombinationer till 11 753 582 400. Att hantera så många olika profiler skulle fortfarande vara omöjligt och skillnaderna i profilerna skulle inte representera betydande skillnader i individernas faktiska beteende. För att hjälpa en användare av Extended DISC att använda profilerna har ett klassificeringssystem med olika fördjupningsnivåer skapats:

De olika nivåerna används för olika ändamål. I allmän utbildning om systemet är ofta nivå 1 tillräckligt djup. I praktisk utbildning (som säljutbildning) är ofta nivå 2 lämplig. I så fall får i genomsnitt var 40:e person samma resultat (profilkombination).

På samma sätt är diamanten indelad i nivåer.

Skapa rapporten

För att skapa de olika sidorna i rapporten används olika kombinationer. Textsidan använder nivå 4 i diamanten för att klassificera resultaten. För varje kombination finns en separat textbank från vilken den faktiska rapporten genereras. Textbanken gör det möjligt att generera 228 383 696 helt olika textsidor. (Observera! Våra konkurrenter kan i bästa fall skapa omkring 200 olika texter). Det är möjligt för två personer som tillhör samma diamant nivå 4-klassificering att ha delvis samma text men det är osannolikt att de har exakt samma text, såvida de inte tillhör en mycket sällsynt klassificering för vilken textbanken är mindre. Sidan med motivationsfaktorer är också baserad på diamantens nivå 4-klassificering. Den grafiska sidan och tilläggssidorna är baserade på profilernas nivå 3-klassificering. Flexibilitetszonerna är baserade på diamant nivå 4.

Profiler II och I 

Eftersom profil II mäter personens naturliga jag (omedvetet beteende) och profil I reaktionen på impulserna från miljön, är det naturligt att rapporten genereras baserat på profil II. Skillnaderna i profil I återspeglar inte skillnaderna i personens naturliga beteende utan i förhållandet till deras nuvarande miljö. Viss information om Profil I kan tas fram genom validitetsfälten i rapportdesignern.

”Hur påverkar ett svar i frågeformuläret de olika grafiska presentationerna samt beteendekompetenserna?”

Ett svar har ingen direkt påverkan på något annat än profilerna.  Profilerna är det främsta och primära resultatet av beräkningsformeln bakom frågeformuläret.  Resten av rapporten är baserad på formen, storleken och positionen av de två profilerna.

Profilens form definierar platsen i diamanten och procentandelarna.  Dessa används för att välja texten och beräkna staplarna på olika sidor.

Den viktiga egenskapen bakom tillförlitligheten av Extended DISC Personanalys är att det inte är möjligt att påverka resultaten genom att ändra ett enstaka svar. Respondenten måste ändra hela svarsmönstret för att få någon större påverkan på resultaten i rapportens olika sidor.

Frågor relaterade till Extended DISC Profil och Diamant

”Har du varit med om olika orsaker till varför en person får en spegelvänd profil två gånger?”

Om någon fyller i frågeformuläret två gånger, jag har inte hört någon annan orsak. Möjliga orsaker jag kan tänka mig är…

–                    personen har en helt felaktig uppfattning om sig själv

–                    personen försöker (medvetet eller omedvetet) fuska

–                    personen har en stark uppfattning och förståelse om vad som krävs av honom eller henne (av den nuvarande miljön) och känner att detta står i direkt motsats till den han eller hon är (i det här fallet skulle profil II vara giltig)

–                    personen genomgår för närvarande en fas i livet som gör det omöjligt för honom eller henne att ha en stabil självbild

–                    personen har på något sätt missförstått instruktionerna

”Vad är den främsta fördelen med diamanten?”

Diamanten är en utmärkt plattform för att få en snabb överblick över resultaten för flera (till och med tusentals) personer. Den erbjuder också ett enkelt sätt att jämföra personer (till exempel inom ett team) och att identifiera var våra styrkor som team ligger. Den fungerar också som en snabb översikt för själva teamet att kunna se vem som befinner sig var. Den är snabb att lära ut, vilket gör att vi kan använda den i presentationer där det inte finns tid att gå igenom teorin i mer detalj. Den fungerar också som en länk mellan olika verktyg. Den är en plattform som kan användas på individuell, team-, avdelnings-, organisatorisk och till och med nationell nivå. Den kan användas för att beskriva en persons omedvetna och medvetna beteende. Bara för att nämna några av fördelarna…

”Är det möjligt att säga något om en persons energinivå i en Extended DISC-profil?”

En persons energinivå är mer beroende av hans eller hennes fysiska tillstånd, motivation och inställning än beteendestilen.

Självklart visar D och I, som är de mer extroverta stilarna, sin energinivå mer tydligt för andra människor.  De sägs vara mer energiska.

Det kan finnas ett samband mellan profilernas storlek och personens energinivå.  Om båda profilerna är tajta (eller tajt-aktiga) är detta ofta ett tecken på frustration, vilket vanligtvis minskar en persons energinivå.

”Är det korrekt att anta att minst-svar bygger profil II och att mest-svar bygger profil I?”

I princip ja, det är så det fungerar.  Det finns dock många undantag från denna regel.  Ibland kan alternativet i frågeformuläret endast bygga profil I eller profil II.  Ibland fungerar alternativet tvärtom.  Det finns också ett antal alternativ som inte direkt bygger någon av profilerna utan som bara påverkar profilens position.