Print Friendly, PDF & Email

FAQ Extended DISC Profil en person

Vilken läsnivå är Personanalysens frågeformulär utformat efter?

Om man antar att en person har haft en vanlig skolgång så bör han eller hon kunna besvara frågorna vid 15 års ålder (det har gjorts framgångsrikt vid nio års ålder).

En viktigare aspekt är utveckling av personlighet och identitet, vilket definitivt höjer åldern till omkring 18 år. Det rekommenderas därför att frågeformuläret inte används på individer yngre än 18 år.

Vad är teorin bakom antagandet att ”minst” svaren skapar den omedvetna profilen och ”mest” svar skapar den medvetna, anpassade profilen?

Tolkningen av Profilerna är baserad på den ursprungliga DISC-teorin. För att fullt ut förstå rollen som de olika frågorna spelar i utformningen av Profilerna, så krävs det förståelse för reglerna för beräkning av profilerna. Även om det är viktigt att minimera svarstiden, så är svaren likväl baserade på medvetet tänkande och analyserande.

Det är betydligt enklare för en person med ”mest” svaren justera dem i den riktningen han eller hon själv önskar, än vad det är med det ”minst” svaren. Som ett resultat av detta, så ger Profil I, som till största delen bygger på ”mest” svaren, inte ett giltigt värde för ens omedvetna jag, utan ett mått för ens medvetna jag – eller för att vara mer precis, ens medvetna justeringar av det omedvetna jaget.

Eftersom tolkningen av Profil II inte bygger på svaren som ges, utan de svar som inte ges, och eftersom logiken bakom beräkningen av profilen är omvänd och det minsta antalet svar är svårare att medvetet rationalisera, så har det i empiriska studier visat sig att tolkningen av Profil II ligger närmast det omedvetna jaget (ibland kallat naturligt eller pressat beteende).

Varför mäter Extended DISC mer omedvetna beteenden än andra DISC-baserade verktyg?

Omedvetna beteenden beskriver den mest naturliga beteendestilen hos en person. Det är det som kräver minst ansträngning, som är minst stressande och tillåter personen att bete sig mest effektivt under en längre tidsperiod. Att mäta omedvetet beteende är svårare än att mäta medvetet beteende. Det kan även krävas mer tid för att arbeta med resultaten.

Hur kan du vara så säker på att dessa 24 objekt kommer att generera den korrekta informationen som krävs för analysen?

De 24 frågorna (egentligen 48 frågor) skapar inte alltid korrekta resultat (Profiler). Det viktigaste är att ha ett system som identifierar när resultaten är korrekta och när de inte är det.

Metoden är rent statistisk, vi har faktiskt bara en fråga (inklusive två delfrågor)
som sedan upprepas 24 gånger. Nyckeln är att kunna fastställa huruvida personen lyckats etablera ett visst svarsmönster, vilket är detsamma i de två delfrågorna och som han eller hon har förmått följa konsekvent genom hela frågeformuläret. Resultatet kan sedan läsas i formen, storleken och placeringen av de två profilerna.

Hur kan du vara säker på att de beteenden som analyseras utifrån frågeformulären kan bestämmas exakt? Eftersom forskningsresultaten är från europeiska och amerikanska underlag, hur kan de vara representativa för exempelvis asiatiska förhållanden? Vilken ”back up” data kan tillhandahållas?

Processen för användning av Extended DISC delas in i flera steg. Steg 1 är den teoretiska ramen för hela systemet. Detta kräver djup förståelse för teorin och hur systemet fungerar. Kunskap om teorin är viktig för att slutanvändaren ska kunna förstå vad verktyget kan göra och vad det inte kan göra. Att förstå den bakomliggande tekniska logiken är inte nödvändigt. Steg 2 är processen för insamlingen av informationen och skapandet av profilen och rapporten. Detta är rent statistiskt och matematiskt och helt och hållet oberoende av kulturella skillnader. Steg 3 är tillämpning av informationen inom vissa specifika områden. Den här delen kräver förståelse för verktygets teori och särskilt för det sammanhang där informationen ska användas. Denna del är kulturellt bunden och kräver förståelse för den rådande kulturen.

Man är, med andra ord, tvungen att förstå vad verktyget bygger på, men inte specifikt hur det producerar resultaten. Återigen, du behöver förståelse för den miljö där resultaten tillämpas. Om någon får en D-profil, så betyder det att personen föredrar ett D bemötande/beteende. Men vad betyder det i till exempel Thailand? Det är något som verktyget inte kan avgöra. Resultatet visar endast på att personen i fråga är mer D-stil i jämförelse med andra thailändare. Det är sedan upp till den som har förståelse för de kulturella förhållandena i Thailand att avgöra mer exakt vad D-stilen representerar.

Nyckeln är att vi i frågeformuläret kan finna den stimuli (de ord) som avgör beteendestilen hos en person som har svarat på ett specifikt sätt. Syftet med frågeformuläret är att komma underfund med hur personen jämförs med andra människor inom samma kultur. Att översätta frågeformuläret är därför ett nyckelmoment; det kan inte alltid vara en rak översättning av ett annat språk. Valideringsstudien är en process där vi undersöker om verktyget inom denna kultur kan identifiera de olika beteendemässiga dragen.

När det gäller frågeformuläret, hur kan endast 24 områden generera så mycket information för den personliga analysrapporten?

De 24 frågorna skapar inte innehållet i rapporten, de skapar endast profilerna. Innehållet i rapporten är baserat på profilerna. Eftersom människors beteenden är förutsägbara så kan vi förutse personens beteende i olika situationer när vi väl har identifierat stilen.

Frågeformulärets respondenter finner ibland ordens kopplingar motsägelsefulla. Ett av orden kan bäst beskriva dem, medan det andra ordet är det som minst beskriver dem. Följaktligen blir de osäkra över hur de ska välja. Hur instruerar vi bäst respondenterna att besvara frågorna i formuläret?

Det primära syftet med enkäten är att inte göra det enkelt för respondenterna att besvara frågorna i formuläret. Det enda råd vi kan ge är att det ska vara svårt och det enda du behöver göra är att välja det svarsalternativ som bäst beskriver dig och det som minst beskriver dig. Något annat skulle göra oss delaktiga i svarsprocessen och det är inte meningen. Det viktiga är att de jämför raderna, inte orden. Om frågorna var enkla (vilket de är i de flesta DISC-verktyg), så skulle det vara enkelt att styra svaren i den riktning du själv önskar och det skulle då inte längre representera det undermedvetna beteendet.

I svaren på frågorna, varför måste vi föreställa oss själva i en arbetssituation? Egentligen motsvarar vi ju inte våra verkliga jag, när vi befinner oss på arbetet, eftersom vi då måste anpassa oss till arbetsmiljön. Borde vi inte, för att ge den mest trovärdiga analysen, tänka oss själva i situationer utanför arbetet?

I frågeformuläret ombeds vi att föreställa oss i arbetet, eftersom det är viktigt att vi koncentrera oss på något när frågorna besvaras. Det sämsta alternativet är att vi börjar tänka på oss själva i jobbet i fråga 1, i hemmet vid fråga 2, och tillsammans med vänner vid fråga 3, etc. Det skulle definitivt förstöra möjligheterna att etablera ett systematiskt svarsmönster. Den andra aspekten är att vi inte till fullo behärskar vår situation i arbetet (som vi gör i hemmiljön). Denna kontrast tvingar oss att tänka och analysera mer och gör det därför lättare för oss att skapa ett svarsmönster.

Hur tillförlitligt är analysens resultat om respondenten skriver om testet igen efter några månader?

Om personens livssituation till största delen är densamma som tidigare, utan större omvälvningar, så är prognosen att svaren inte nämnvärt kommer att skilja sig från de ursprungliga. Om däremot situationen har förändrats mycket, eller om personen upplevt en stor personlig stress, så finns det en stor risk att profilen har ändrats. Vi måste ha i minnet att tanken inte är att profilen ska vara statisk över tid, människor behöver ju förmågan att kunna anpassa sig till miljön och över tid kommer dessa justeringar alldeles säkert att återspeglas som en skiftning i endera riktningen i profilen. En annan aspekt är att göra skillnad mellan en tillfällig förändring i profilen och en tillfällig justering. En tumregel är att om den grundläggande formen för profilen förändras från en av de sex huvudsakliga profiltyperna till en annan, så har profilen förändrats.

Varför får två personer samma (eller nästan samma) rapport trots att de har svarat olika på frågorna i formuläret?

I enkäten finns 12 möjliga kombinationer inom varje fråga. Eftersom det är 24 frågor (med tolv möjliga kombinationer inom varje), så är det totala antalet sätt att besvara formuläret 79 496 847203 390 800 000 000 000!
Att försöka hantera så många kombinationer skulle vara både omöjligt och helt meningslöst. Det innebär att antalet kombinationer har reducerats till kombinationer som har interna likheter som är större än de externa (de påminner mer om varandra än om kombinationer utanför gruppen). Obs! Det finns ingen tolkningsbar information i de individuella svaren. Svaret kan endast användas för nästa steg i processen. Varför två eller flera individer kan inte jämföras med varandra.

Beräkning av profilerna och Diamanten
Processen för att beräkna Profilerna är en kombination av rättframma matematiska ekvationer som reducerar antalet kombinationer till 11 753 582 400. Att hantera så många profiler skulle fortfarande vara omöjligt och skillnaderna i profilerna skulle inte vara representativa för signifikanta avvikelser i individernas verkliga beteenden.

För att hjälpa Extended DISC användaren att använda profilerna, har ett klassificeringssystem med olika djuphetsnivåer skapats:

Nivåskillnadsfunktion, antal kombinationer

1 Dominerande karaktärer

(Exempel: I)

4

2 Bokstavskombinationer

(Exempel: ISC)

40

3 Övre procentsatser

(Exempel: 0-50-30-20)

800

4 Lägre procentsatser

(Exempel: 100-0-0-0)

De olika nivåerna används för olika ändamål. I allmän DISC-training är Nivå 1 är oftast tillräcklig. I anpassad training (som t.ex. säljutbildning) är Nivå 2 ofta lämplig. Diamanten delas på liknande sätt in i nivåer:

Nivåskillnadsfunktion, antal kombinationer

1 Dominerande karaktärer

(exempel: I)

4

2 Karaktärer ovan mittlinjen

(olika nivåer inom Diamanten)

4

3 Bokstavskombinationer

(exempel: ISC)

40

4 Avancerade bokstavskombinationer

160

Generera rapporten
För att generera de olika sidorna i rapporten, används olika kombinationer. Textsidan använder Nivå 4 i Diamanten för att klassificera resultaten. För varje kombination finns det en separat textbank, från vilken den verkliga rapporten genereras. Textbanken möjliggör att 228 383 696 olika textsidor genereras. (Obs! Våra konkurrenter kan som bäst producera ungefär 200 olika textvarianter).
Det är möjligt för två personer som tillhör samma Diamant i nivå 4 att delvis ha samma text, men det är osannolikt att texten är exakt densamma, såvida de inte tillhör en så liten del där textbanken är mindre.

Motivations sidor baseras också på Diamantens nivå 4.

Flexibilitetszonen baseras på Diamantens nivå 4.

Profil II och I
Eftersom profil II närmare mäter individens naturliga jag (omedvetna beteende) och Profil I responsen på impulser från omgivningen, är det naturligt att rapporten genereras på basis av Profil II. Olikheter i Profil I återspeglar inte skillnader i individens naturliga beteende, utan i relationen till rådande omständigheter.