Print Friendly, PDF & Email

En del i vårt beteende är kommunikation. Extended DISC berättar med andra ord hur en person kommunicerar, inte varför personen kommunicerar som hen gör.

Troligen är det så att du upplever att vissa människor är lättare att prata och kommunicera med än andra. Det kan också vara så att du har lättare eller svårare att kommunicera med en och samma person beroende på situationen. Detta är helt och hållet en subjektiv upplevelse som mycket beror på ditt sätt att kommunicera.

När vi möter personer som vi uppfattar som svåra att kommunicera med kan flera saker hända:

  • Vi har svårare att få kontakt
  • Missförstånd uppstår lättare
  • Vi lyckas inte påverka personen

Vi retar oss på personens beteende och sätt att kommunicera

Genom att förstå vårt eget sätt att kommunicera och agera kan vi även förstå hur vi tolkar de personer vi möter. Genom att ha en stor insikt om oss själva kan vi även, genom kommunikationsstrategier, närma oss andra och skapa en god kommunikation.

Vi människor ägnar 70-80% av vår vakna tid åt verbal kommunikation. Av denna tid går 45 % eller mer åt till att lyssna. Trots att vi ägnar nära hälften av vår vakna tid åt lyssnande är de flesta av oss ganska dåliga på att lyssna på personer som kommunicerar på ett annat sätt än oss själva. Att lyssna på personer som kommunicerar på ett annat sätt än oss själva kan kräva både kunskap, träning och energi. Ju mera vi vet om oss själva, och hur vi vanligtvis kommunicerar, ökar möjligheterna till att lyssnande tar mindre energi och personer runt omkring oss uppfattas inte så irriterande.

Lyssnande

Att höra vad en person säger är inte samma sak som att lyssna. Att höra är endast en fysisk reaktion där vi genom örat tar emot ljudvågor. Att lyssna är däremot en aktiv handling och nyckeln till god kommunikation.

Så vad är då att lyssna? Här följer några förklaringar från olika kommunikationsteoretiker:

– En selektiv process där ljud som kommuniceras av en källa tas emot, tolkas kritiskt och reageras på med handling av en målmedveten lyssnare. (Jones, 1956)

– Den sammansatta process där muntligt språk som kommuniceras av en källa tas emot, ägnas kritisk och lämplig uppmärksamhet, känns igen och tolkas (eller förstås) med ledning av tidigare upplevelser eller framtida förväntningar. (Petrie, 1971)

– Hela processen med mottagande, tolkning, analys och bevarande av data. (Zimmerman, 1979)

– Att komma in i den andra personen och se saker från hans eller hennes synvinkel. (Montgomery, 1981)

Ord som återkommer då vi talar om lyssnande är:

  • Ta emot
  • Tolka
  • Analysera
  • Bevara
  • Handla

Enligt Hargie (1986) har vi flera orsaker till att lyssna:

  • Tillägna oss information för att fungera i vardagen
  • Vara empatiska
  • Särskilja, tolka eller utvärdera information
  • Ge andra och oss själva erkännande
  • Njutning

Om det nu är så viktigt att lyssna, varför lyssnar vi då inte mera aktivt? En av orsakerna kan vara att det är en risk att lyssna. Genom att lyssna på en annan person sätter vi oss in i en annan persons situation och ser världen ur dennes synvinkel. Detta gör att vi riskerar att förändras. Att lämna sin egen synvinkel kräver ofta mod, vilja, styrka och trygghet i de egna värderingarna. (Hargie, 1986)

En annan orsak är att lyssnande skapar närhet och med närhet kommer ansvar och känslomässigt engagemang.

Men detta är inte enda orsaken. Naturen har också gett oss en förmåga att filtrera yttre intryck, där kommunikation är ett.

Det är viktigt att vi känner till vad som hindrar oss att lyssna i olika situationer.